Efter flera års internationell tjänst inom Kyrkornas världsråd, bland annat som direktor för lutherska världshjälpen, och en teologie doktorsgrad i kristen etik vid Yale University i USA om kristet socialt tänkande i det självständiga Indien, började den svenske prästen Bengt Hoffman (1913–1997) studera medeltida kristen mystik.

Det var inte alla som vid den tiden förstod varför. Men Hoffman tyckte sig se hur kristen etik ofta kom att handla om rationella val, utan att dessa relaterades till den kristnes egentliga kraftkällor. Ingen kan axla de kristna förpliktelserna utan tillgång till den outgrundliga makt som ligger bakom dem.

Som en del av ett mycket noggrant och – enligt honom själv – ”inte alltid så populärt” utforskande av Martin Luthers förhållande till den medeltida mystiken och dess betydelse för protestantiskt tänkande, kom Hoffman att till såväl engelska (1980) som svenska (1984) översätta en 1300-talsskrift av en anonym författare.

Det har inte alltid framgått av historieskrivningen hur reformatorerna i Tyskland inte bara gick tillbaka till Bibeln utan även knöt an till en äldre mystik tradition. En del av denna tradition blir synlig i den 1300-talsskrift som Luther gav ut under namnet En ädel liten bok och om vilken han skrev: ”Näst intill Bibeln och Augustinus har jag inte kommit på något verk, från vilket jag har lärt och velat lära mer om vad Gud, Kristus och alla ting betyder.”

Även om detta är en bok som har värderats högt av senare lutherska teologer och till och med har ansetts ge en nyckel till en djupare förståelse av reformationen, har den sedan 1700-talet inte varit särskilt uppmärksammad eller läst av lutherska präster och teologer. Ett viktigt undantag var skomakaren och mystikern Hjalmar Ekström, som läste boken under titeln ”Om det fullkomligt goda”, vilket anspelar på dess inledande kapitel. För Bengt Hoffman skulle dock En ädel liten bok bli en ständig källa till andlig visdom.

I likhet med vår tid tycks 1300-talet ha varit en tid av stort sökande, men också av en växande kritik mot de kyrkliga institutionerna som inte förmådde möta människors andliga längtan. Det var i en sådan tid En ädel liten bok förmedlade en typ av andlig vägledning som skulle visa sig få bestående värde genom tidens ström. Boken utgör ett destillat av den tyska medeltida mystiken – där Mäster Eckhart, Johannes Tauler och Heinrich Suso är de stora namnen – och kastar på samma gång nytt ljus över Luthers teologiska bidrag.

Här kan en lutheran finna oväntade beröringspunkter med andra kristna strömningar, mer än vad hon kanske trodde var möjligt. Eckhart-läsaren kommer att känna igen tematiken om ”grunden”, liksom Ordets födelse i själen, och läsare av kyrkofäderna kan känna igen talet om gudomliggörelse (”vergotten”), samtidigt som boken även rymmer en del lite mer säregna infallsvinklar på Kristusmysteriet.

Under senare år har En ädel liten bok börjat återupptäckas på svensk mark, bland annat genom podcasten Den fördolda världen som utforskar kristen mystik och det inre livet. Efter att boken varit slutsåld kom den förra året i en ny upplaga med en lätt språklig revidering och ett initierat förord av Carl Stattin, redaktör för nämnda podcast. Förordet tillsammans med Bengt Hoffmans inledning ger läsaren god orientering inför läsningen av en bok som inte alltid är helt konsekvent till sin struktur. Men för den som tar till sig boken i små doser framträder snart den bärande visionen: hur man finner liv i Gud genom att dö bort från sig själv.

En ädel liten bok beskriver denna process i termer av att överge ett jag som lever åtskilt från Gud eller ”Det Ena”. Människan är kallad att avstå sitt eget och överlämna sig åt Gud och hans ledning för att förvandlas och förenas med Gud. Det paradoxala är att när människan lösgör sig från världen och överlåter sig åt Gud, öppnar hon sig för världen på ett nytt sätt. En inre källa ger ny mening och nya incitament åt livet här och nu. Det etiska imperativet handlar inte främst om att leva rätt men om att drivas av kärlek. 

För egen del har jag under tio års tid återkommit till den etiska mystik som En ädel lite bok representerar. Det omedelbara och utmanande språket i boken sätter i gång tankeprocesser och uppmuntrar till att våga tro att Gud, och inte bara vi själva, är verksam i våra liv. Med den nya utgåvan får fler möjlighet att gräva djupare i luthersk tradition och upptäcka ett rotsystem som är gemensamt med såväl katolsk som ortodox spiritualitet. 

För Bengt Hoffman som ville visa att Martin Luther, tvärtemot den gängse bilden, var en ekumenisk teolog, var En ädel liten bok ett tecken på att den reformator som många fortfarande hänvisar till, ytterst inte står för splittring utan en enhet skapad av Anden. 

En ädel liten bok 

Theologia Germanica i Martin Luthers utgåva.

Förord: Carl Stattin.

Svensk översättning och inledning: Bengt Hoffman

Formgivning: Magnus Åkerlund.

Artos 2023, 151 sidor.