”Bara Gud vet vad det här gör med våra barns hjärnor. Tankeprocessen som föregick byggandet av dessa applikationer, av vilka Facebook var den första, handlade om: Hur förbrukar vi så mycket som möjligt av din tid och medvetna uppmärksamhet?”

Citat av den förste presidenten för Facebook, Sean Parker – numera ”ansvarsmedveten motståndare” till sociala medier – år 2017 (Mike Allen, ”Sean Parker unloads on Facebook: “God only knows what it’s doing to our children’s brains”, intervju med Axios, 9 november 2017).

År 2024 utnämndes brainrot till årets ord på engelska av Oxford English Dictionary. Det handlar om vad som händer när man skrollar meningslöst innehåll på sin telefon tills man känner sig dummare än när man började.

Idag är brainrot, sömnbrist, utmattning, depression, ångest, polarisering, demokratihot och ständigt skrollande vardag. Liksom beroende, överstimulering och leda.

Vart går din tid och din medvetna uppmärksamhet?

I synnerhet unga hjärnor – med ett hyperkänsligt dopaminsystem och avsaknaden av både en utvecklad impulskontroll och ett moget konsekvenstänkande – är mycket sårbara idag. Flödet med ändlösa videos, reels och klipp är överstimulering förklädd till underhållning. Det är hela tiden på: ständig förväntan, flykt, jakt, upphetsning, hänförelse, och det finns alltid något till som du kanske är intresserad av eller som är rekommenderat för dig av algoritmerna.

Vad är priset som man kan få betala för ett passivt skrollande, att dras med i flödets bottenlösa ström av distraktioner?

Viktiga områden i hjärnan som hjälper dig att koncentrera, fokusera, hantera känslor och hållas sansad krymper. Både långtids- och korttidsminnet försämras. Det blir svårare att sova och att koppla av. Fysisk smärta: sjuk nacke, spänningar, huvudvärk och trötta ögon. I relationer försämras förmågan till närvaro och förmågan till empati. Du kan bli mera självkritisk; ett konstant jämförande ökar ångest, skam och tvivel på sig själv. Ångest och Fear of missing out kan triggas till och med när telefonen inte ens är nära dig.

Mobilberoende har numera fått ett namn: ”Nomofobi” (en svensk term för ”no mobile phone phobia”); en rädsla för att vara utan sin mobiltelefon eller utan kontakt med internet.

Beroendet av korta videor tränar om hjärnan att börja förvänta sig konstanta nyheter och omedelbara belöningar. Hjärnan får allt svårare av att klara av aktiviteter som är långsamma och som äger rum In real life (I det verkliga livet): läsning, kreativa arbeten, problemlösning, relationer och meningsfulla samtal.

 

Det är möjligt att det ligger i teknikföretagens intresse att säkerställa människors okunnighet genom ett konstant flöde med underhållning, skräp, distraktion och irrelevans. Inget håller oss så effektivt klistrade till skärmarna som dum ilska och partiskt tänkande. Främjandet av dumhet kan alltså stå i tjänst för techföretagens överlevnad och makt. 

Techbolagen gör miljardvinster på människors uppmärksamhet, men ansvaret hamnar på den enskilda individen som scrollar för länge. Harvardprofessorn Shoshana Zuboff har visat att Google, Meta och andra teknikbolag manipulerar, loggar och arbetar på olika sätt för att hålla människor vid skärmarna. Varför? För att samla deras data, förutspå deras uppkopplade beteenden med syftet att tjäna pengar. Zuboff kallar det för övervakningskapitalism, vilket innebär följande åtta punkter:

1) En ny ekonomisk ordning som gör anspråk på den mänskliga erfarenheten som gratis råvara för dolda kommersiella bruk, så som att utvinna kunskap om och förutse beteenden för att sedan sälja denna information; 

2) En parasitär ekonomisk logik där produktionen av varor och tjänster är underordnad en ny global struktur av beteendemodifiering; 

3) En elakartad mutation av kapitalismen vilken utmärks av koncentration av rikedom, kunskap och makt som aldrig tidigare skådats i den mänskliga historien; 

4) Ett ramverk för en övervakningsekonomi; 

5) Ett lika allvarligt hot mot den mänskliga naturen under 2000-talet som den industriella kapitalismen var för planetens natur under 18- och 1900-talen;

6) En ny instrumentär makt som vill ta kontroll över samhället och som utgör en otrolig utmaning för marknadsdemokratin; 

7) En rörelse med målet att införa en ny allmän ordning baserad på total visshet; 

8) Expropriering av avgörande mänskliga rättigheter som bäst kan förstås som ett maktövertagande uppifrån; ett upphävande av folkets suveränitet.

Vad skulle hända om man kunde få lite mer distans till smarttelefonen och sociala medier i sitt liv?

Koncentrationen återvänder. Sömnen förbättras. Självkänslan växer. Humöret blir stadigare. Det konstanta jämförandet tappar makten. Hjärnan kommer att andas igen, och börja tänka längre och djupare.

Användandet av sociala medier och scrollande i flödet tar inte bara tid utan snabbar också upp upplevelsen av tid både i stunden och i det förflutna. Vår upplevelse av förfluten tid avgörs av våra minnen. Ju mer vi minns av en viss tidsperiod desto längre känns den.

Det som hjärnan behöver för att skapa starka minnen är betydande stimuli: överraskningar, berättelser, starka känslor och val. Flödet ser ut att ge oss allt detta, men saknar en bra story.

Tiden kan gå fort när man har roligt, men efteråt kan det ändå upplevas som om man hann med mycket, om man fått många starka minnen. Kan du komma ihåg vad du såg på sociala medier senast du skrollade? Flödet är motsatsen till en sammanhängande och minnesvärd berättelse.

Ditt liv är en berättelse. Sök livserfarenheter som sannolikt leder till bra berättelser och bra minnen. Läs böcker och skriv dagbok istället för att scrolla. Ge dig ut på äventyr istället för att stanna hemma. Gör något kreativt. Jämför dig inte med andra, men håll dig nära dem som lever väl. Njut av dina upplevelser. Var öppen för att lära dig nytt. Då kommer din berättelse att upplevas som både längre och djupare.

Det fanns en tid när internet var något som människor tog sin tillflykt till. Kommer det möjligtvis en tid då man också börjar se en motsatt rörelse?

För vidare läsning och reflektion: 

Jonas Gren, Ingen surf: Handbok i nedkoppling (Weyler förlag, 2025) 

Shoshana Zuboff, Övervakningskapitalismen: vid maktens nya frontlinjer (Svensk översättning av Ola Nilsson, Ordfont förlag, 2024) 

Jonathan Haidt, Den ängsliga generationen: hur överbeskyddande föräldrar och skärmberoende skapar en epidemi av psykisk ohälsa (Svensk översättning av Daniel Helsing, Fri Tanke, 2024)

Jaron Lanier, Tio skäl att genast radera dina sociala medier (Svensk översättning av Olov Hyllienmark, Mondial, 2018).